Var finns viralgranskare i MSM när Fi flummar...?

Det är nu över tre veckor sedan Gudrun Schyman i en intervju av Malin Ekman i Svenska Dagbladet uttalade sig på följande sätt;

Så det är en viktig oppositionell roll man har. 
– Ja, men särskilt nu är den väldigt hånad: ”Ni lägger er platt för Putin”. Till och med sexistiska: ”Ni särar på benen för Putin”.

Vem har sagt det?
–Ja, det stod i någon kvällstidning. Det är ingen hejd på uppfinningsrikedomen när man ska förlöjliga. Jag tycker det är pinsamt att vi inte har kommit längre, att så många av frågorna som vi diskuterar är på samma stadie som för 40 år sedan. Jag har svårt att stå ut med dumheten, jag känner en väldig frustration.

Det vore naturligtvis fruktansvärt om något nyhetsmedia hade uttryckt sig så om kvinnor i politiken, så jag granskade det. Inte någonstans fann jag något som ens kunde likna ett sådant uttalande. Malin Ekman verkade inte vara intresserad av att gräva vidare i detta. Inte heller alla de sk viralgranskare som mainstream media har och som gärna sätter tänderna i t ex sverigedemokrater när de uttalar påståenden som de inte har grund för.

Snart är det prick ett år fram till nästa ordinarie riksdagsval. Det ska bli intressant att följa Fi i MSM , och se om granskningen kommer att skärpas eller ens starta.

Själv kommer jag att kritiskt granska alla partier som ställer upp till val.

Det finns i dagsläget fortfarande inte ett enda hos Valmyndigheten registrerat parti som jag kan rösta på, så utifrån det kan jag garantera att inget parti kommer lindrigare undan än något annat.

Däremot kanske jag kommer att satsa på granskningar där jag finner att MSM och/eller sk alternativ media misslyckas.

Fick Wallraff hemorrojder?

Ivar Arpi hyllar idag Mathias Stålhe för ett reportage om podden Granskning Sverige, detta genom att utbrista att han har "wallraffat" på nätet.

(Foto: Skärmdump från Facebook)

För er som är lite yngre, eller har levt under en sten, var Günther Wallraff en tysk journalist som genom att leva med de han granskade, ibland i åratal, för att avslöja oegentligheter. En av hans mest kända reportageböcker är när han klädde ut sig till turkisk gästarbetare i Tyskland och i över ett år levde och arbetade med dem på svartarbeten under vidriga arbetsförhållanden.

Detta jämför Ivar Arpi med att under några dagar sitta på sin häck på sin arbetsplats och/eller hemma och under ett fejkat användarnamn få fram uppgifter som han troligen inte fått om han ringt upp dem eller mailat de han granskade direkt.

Där Wallraff kunde drabbas av sjukdomar och handikapp, är det värsta som kunde hänt Ståhle att han fick hemorrojder eller skar sig på en utskrift.

Teddybears samarbetar med ökänd "homofob"!

Svenska Dagbladet har recenserat Teddybears senaste skiva, Rock on, och recensent är Stefan Thungren.

Han beskriver Teddybears som en grupp som tidigare personifierade det grabbiga 90-talet, men nu anser dem vara "...en av våra mest politiska akter." Han skriver;

"När många andra håller märkligt tyst om sin samtid kuppar de mot SD i Sommarkrysset och markerar kraftigt gentemot sexistiska trakasserier av feministiska politiker."

Detta får anses ett tämligen märkligt uttalande då det närmast råder krav på artister idag att ta ställning mot Sverigedemokraterna för att få uppträda i minsta samlingslokal. Ibland räcker det att tom att vara släkt med några som kritiserat t ex förekomsten av asylboenden för att man ska anses vara persona non grata, något artisten Gunhild Carling fick kännas vid när hennes bröder uttryckte kritik mot ett kommande asylboende.

Vad som borde uppröra SvD:s journalist är dock att Teddybears denna gång valt att arbeta bl a med en av världens mest kända "homofober"  (eller homohatare som jag i detta fall hellre kallar honom då fobi är ett medicinsk uttryck som alltför ofta missbrukas), Beenie Man.

Så sent som 2010 väckte han stor uppståndelse när han skulle spela i Sverige. Inte bara för att han hatade bögar, utan för att han i en sång uppmanade till att skjuta dem. Detta bl a i sången "Damn!!!" vars intro går;

Well, I’m think of a new Jamaica

Mi come fi execute all a di gays

2012 gjorde Beenie Man avbön på Youtube, något som dock många på sociala medier ansåg vara en läpparnas och plånbokens bekännelse.


Att medelklassgrabbarna i Teddybears inte bryr sig om att en artist de samarbetar med så sent som för fyra år sen uppmanade sin publik att avrätta bögar förvånar mig inte. De håller sig trygga i den svenska ankdammen genom att hata sverigedemokrater.

Vad som förvånar mig mer är att Svenska Dagbladet har en musikrecensent som ignorerar allt vad SvD anser sig stå för, och dels inte kritiserar Beenie Man, utan istället hyllar honom i det avslutande stycket;

Och över detta samspelar Beenie Man med en tvärflöjt och en av årets ömmaste refränger på exempelvis ”Broken heart beat”. Det är stundtals högst charmant, med andra ord.

Det torde vara svårt för SvD Kultur att framöver med någon som helst trovärdighet kritisera en enda artist eller politiker, när det krävs så lite att gå från uppviglare till avrättning av bögar till att vara helt charmant...