måndag 26 november 2012

Så fel det kan bli...

I dagens Aftonbladet skriver Anders Westgårdh att han i tv-soffan på fredagen konstaterar att man inte både kan omfamna Sverigedemokraterna och uppskatta programmet "På Spåret".

Han exemplifierar krönikan "Stöttar du Sd gillar du knappast "På Spåret"" med;

Det kan rimligen inte vara möjligt att gilla både det hatiska partiet och det globalt omfamnande ­programmet.
Sverigedemokraterna handlar om – vilket bör vara fullständigt ­uppenbart efter den senaste veckans turbulens i nyhetsmedierna – inskränkthet, aggressivitet, rädsla och en djup okunskap om hur världen ser ut och fungerar. Det är den ointresserade egennyttans klubb för ­inbördes beundran och utvärtes förakt.

 Låt oss därför gå igenom de deltagande denna mästerskapssäsong av programmet;

Programledare: En etnisk svensk och en est uppvuxen i Stockholm och utbildad på Estniska skolan samt Handels.

Tävlingsdeltagare: 15 etniska svenskar, två finländare varav en uppvuxen i Sverige, samt en som vill kalla sig italienare trots att han är gjord, född och uppvuxen i Sverige av en etniskt svensk mor och en arbetskraftsinvandrad far från Italien och dessutom har en äldre bror som hellre identifierar sig med Strindberg.

Augustifamiljen: Endast etniska svenskar.

Sålunda är alla utom en (den sk italienaren) antingen etniska svenskar eller från ett land som tillhört Sverige under längre eller kortare tid.

På Spåret torde därför inte bara vara sverigedemokraters, utan även rasbiologers, våta dröm...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar