I dagens Kulturexpressen kan man över nästan en helsida läsa en artikel där Göran Rosenberg gör en Greider och hyllar sitt eget intellekt, detta genom att prisa den "intellektuella tidskrift" han blev satt som chefredaktör över av Jan Stenbeck, Moderna Tider. Och Göran Rosenberg håller inte igen på självberömmet;
Så ni får ta mitt ord för vad det är värt; vad som så pass länge fick hållas var en tidskrift för de genomarbetade och välskrivna
texterna, om det så gällde kommentarer, recensioner, essäer eller
reportage (vi publicerade också dikter). Det var texter som i princip
fick handla om vadsomhelst eftersom idén var att vadsomhelst var värt
att läsa bara det var väl tänkt, väl underbyggt och väl skrivet. Så väl
skrivet att hade man bara börjat läsa så skulle man inte kunna sluta.
Det var en tidskrift som ville sätta landets bästa skribenter på
banan, författare som journalister, och ge dem tid och pengar för att
ägna sig åt något nytt, eller möjligen nygammalt i den svenska
publicistiska traditionen; det essäistiska reportaget, den personliga
utforskningen, den litterära journalistiken.
Han avslutar med;
Utan att sätta mig till doms över dagens journalistik kan jag bara
konstatera att den alltmer tvingas verka i en mediemiljö där det mesta
förväntas produceras på allt kortare tid till allt lägre kostnader.
Under sådana förhållanden är en tidskrift som Moderna Tider naturligtvis en omöjlighet.
Att det är precis det han gör, sätter sig till doms, är är en sak. En annan är att det finns en tidning som en del liberaler samt värdekonservativa med visst fog anser som intellektuell, Axess Magasin, men troligen inte räknas då Rosenberg inte är chefredaktör.
Själv är bäste dräng och i Göran Rosenbergs värld är det han själv!
