Tidningsutgivarna (TU) skriver idag i ett pressmeddelande att deras medlemmar nu kommer att satsa påfaktagranskning i högre grad än tidigare. Detta efter ett beslut där en knapp majoritet stod bakom beslutet.
Några exempel man pekar på i pressmeddelandet är t ex att Stora Journalistpriset framöver kommer att betecknas med sitt riktiga namn; Lukas Bonniers Stora Journalistpris. Man kommer också att kräva av sina medlemmar att varje publicerad text ska bestå av fakta till minst fyra procent. Procentandelen är satt utifrån vad som krävs av antalet röster för att komma in i Riksdagen.
- Till skillnad från Riksdagen kommer vi dock inte godkänna att ett stycke i en publicerad text består av fakta till tolv procent om det innebär att hela texten ändå hamnar under fyraprocentsspärren, säger TU:s informationsansvarige Uno Aprilia.
En som inte är nöjd är Dagens Nyheters chefredaktör Pieter Wollodarski;
- Det här är ett dråpslag för tidningen som redan nu kämpar hårt med ekonomin, säger han. Vi ville att fyra procent av all text i tidningen skulle räknas samman. På det sättet skulle vi kunna tillgodoräkna oss TV-tablån, SF:s bioprogram samt börssidorna..
- Det är nu frågan om vi kommer att kunna publicera några av de längre avslöjande reportage som varit så populära bland våra liberala och socialistiska läsare. Om vi dessutom måste se till att minst fyra procent av reportagen består av fakta behöver vi anställa mer personal som kan göra research så att vi når upp till målet, avslutar han.
fredag 1 april 2016
fredag 25 mars 2016
Daredevil Säsong 2
Om den yngre generationen i familjen tyckte det var för mycket snack och för lite action i den första säsongen, så lär den äldre tycka det motsatta om denna.
Talscenerna är färre och kortare och actionscenerna med företrädesvis martial art är fler och längre. Mycket längre.
Fördelen kan dock vara att man hinner ut och köra en ny laddning micropopcorn medan den yngre generationen jublar ikapp i vardagsrummet.
Om jag kommer att se säsong 3? Naturligtvis!
Talscenerna är färre och kortare och actionscenerna med företrädesvis martial art är fler och längre. Mycket längre.
Fördelen kan dock vara att man hinner ut och köra en ny laddning micropopcorn medan den yngre generationen jublar ikapp i vardagsrummet.
Om jag kommer att se säsong 3? Naturligtvis!
lördag 12 mars 2016
Medierna i P1 om människosyn och sannolikhet
Programmet Medierna i P1 har en märklig människosyn och har dessutom hämtat sin retorik från Tage Danielssons monolog om sannolikhet.
SvD rapporterar helt riktigt att antalet fall av våld och misshandel av personal på Migrationsverket har ökat. Detta är Mediernas reporter kritisk mot. Enligt henne har antalet fall i "relativa tal" minskat.
Alltså; Antalet personer på Migrationsverket som har misshandlats är i faktiska tal fler, men det är fel att rapportera då personal på Migrationsverket får stå ut med fler övergrepp då antalet klienter ökat.
Det skulle vara intressant att höra Mediernas reporter berätta det för närstående till en mördad eller svårt misshandlat person på Migrationsverket.
För övrigt anser väl då Medierna rimligen att Maria Persson Löfgren inte alls blev misshandlad i Ryssland eftersom sannolikheten för att hon skulle bli det är så otroligt liten att det egentligen inte har hänt...
onsdag 17 februari 2016
Falska leenden från Rättviseförmedlingen
I dagens Göteborgs-Posten (papperseditionen) presenteras Rättviseförmedlingens ordförande, Seher Yilmaz, med anledning av hennes 30-års dag på familjesidorna.
Hon ger enligt reportern Eyal Sharon Krafft, "...ett lika uppriktigt som vältaligt uttryck när hon berättar om det som hon uppfattar som samtidens största orättvisa: undermåligt flyktingmottagande."
I hennes kontakter med äldre hon möter på gatan är dock det ärliga uttrycket som bortblåst, detta enligt henne pga det rådande samhällsklimatet. Hon menar att det fanns mindre misstänksamhet förr, och säger;
"Då fanns det inte alls lika mycket misstänksamhet som i dag, vilket exempelvis får mig att le mot äldre för att de inte ska väcka misstänksamhet som kan få dem att rösta på Sverigedemokraterna." (sic!)
Att detta säger mer om hennes misstänksamhet mot äldre, än deras misstänksamhet mot henne, verkar hon inte alls ha i åtanke.
Rättviseförmedlingen har dessutom blivit hårt kritiserad av flera med utländskt ursprung. Detta då dessa personer inte ser sig som representanter för några andra än sig själva eller möjligen den organisation eller företag de är inbjudna som representanter för.
Exempel på detta är Göteborgs-Postens politiska chefredaktör Alice Teodorescu, den borgerliga ledarskribenten Sakine Madon m fl.
En granskning som Rebecca Weidmo Uvell gjorde, visade dessutom att en sk. Rättviseräknare som Rättviseförmedlingen gjort, och som hade förslag på 334 namn, förutom att ha kraftig slagsida åt vänster, dessutom innehöll alla som någon gång jobbat för Rättviseförmedlingen.
För detta fick Rättviseförmedlingen 72.000 kronor av Kulturdepartementet.
Slutligen; Rättviseförmedlingen kan alltså inte bara framledes misstänkas gynna sina egna när Regeringen frågar om råd, nu kan dessutom våra äldre inte vara säkra på om en mörkhårig kvinna ler åt dem för att hon är trevlig, eller om det är pga att hon tror att de är potentiella sverigedemokrater och därför vill ställa sig in...
Hon ger enligt reportern Eyal Sharon Krafft, "...ett lika uppriktigt som vältaligt uttryck när hon berättar om det som hon uppfattar som samtidens största orättvisa: undermåligt flyktingmottagande."
I hennes kontakter med äldre hon möter på gatan är dock det ärliga uttrycket som bortblåst, detta enligt henne pga det rådande samhällsklimatet. Hon menar att det fanns mindre misstänksamhet förr, och säger;
"Då fanns det inte alls lika mycket misstänksamhet som i dag, vilket exempelvis får mig att le mot äldre för att de inte ska väcka misstänksamhet som kan få dem att rösta på Sverigedemokraterna." (sic!)
Att detta säger mer om hennes misstänksamhet mot äldre, än deras misstänksamhet mot henne, verkar hon inte alls ha i åtanke.
Rättviseförmedlingen har dessutom blivit hårt kritiserad av flera med utländskt ursprung. Detta då dessa personer inte ser sig som representanter för några andra än sig själva eller möjligen den organisation eller företag de är inbjudna som representanter för.
Exempel på detta är Göteborgs-Postens politiska chefredaktör Alice Teodorescu, den borgerliga ledarskribenten Sakine Madon m fl.
En granskning som Rebecca Weidmo Uvell gjorde, visade dessutom att en sk. Rättviseräknare som Rättviseförmedlingen gjort, och som hade förslag på 334 namn, förutom att ha kraftig slagsida åt vänster, dessutom innehöll alla som någon gång jobbat för Rättviseförmedlingen.
För detta fick Rättviseförmedlingen 72.000 kronor av Kulturdepartementet.
Slutligen; Rättviseförmedlingen kan alltså inte bara framledes misstänkas gynna sina egna när Regeringen frågar om råd, nu kan dessutom våra äldre inte vara säkra på om en mörkhårig kvinna ler åt dem för att hon är trevlig, eller om det är pga att hon tror att de är potentiella sverigedemokrater och därför vill ställa sig in...
lördag 13 februari 2016
Viveca Lärn - Utan personligt ansvar
Viveca Lärn skriver idag i GP om hur det på hennes tid "fanns plats i Göteborg". Hon exemplifierar detta med att hennes far hjälpte flyktingar och att hon i tredje klass i syslöjden fick se byxor för flyktingar, och avslutar med att hon tänker tänker tillbaka på denna tid när hon passerar Kärralund där tillfälliga bostäder för flyktingar planerar att byggas trots protester.
Att hon själv aldrig verkar ha tagit ett enda personligt initiativ för att hjälpa flyktingar i hela sitt liv (man väljer som bekant inte sina föräldrar eller, särskilt inte förr, bestämmer vad man ska göra i skolan) verkar hon inte reflektera över från sin lägenhet på Nya Älvstranden...
Etiketter:
flyktingpolitik,
Göteborg,
göteborgs-posten,
kärralund,
viveca lärn
onsdag 10 februari 2016
Ang Godmorgon världen 7/2
Journalistik ska skildra det som händer, och många anser dessutom att den ska vara konsekvensneutral, ett ord som tillskrivs Erik Fichtelius.
Det är där för anmärkningsvärt att media, bland annat GMV, konsekvent utelämnar det medborgargarde som den 2 februari maskerade attackerade en väktare i Fröslunda Centrum, vars uppgift var att skapa trygghet, sade till honom att han inte hade där att göra, för att sedan misshandla honom. (Även den löst hållna gruppen Pantrarna anser att polisen inte har något att göra i vissa bostadsområden. Mig veterligen finns det dock i skrivande stund inte något fall där någon med Panteremblem misshandlat en tjänsteman)
I en första händelserapport skrev polisen att väktaren hade sagt att samtliga hade "utländskt ursprung". (Händelserapporten är nu borttagen och tyvärr tog jag ingen skärmdump på den.)
Uppenbarligen är medborgargarden inget som endast sk. nationalister ägnar sig åt. Att media, och särskilt licensfinansierad sådan som anser stå än friare än övrig, väljer att inte ägna denna allvarliga händelse en tanke inte bara ger en förljugen bild av av dagens samhälle; Det säger också till väktaren som är satt att skapa trygghet att hans trygghet och hälsa är mindre värd.
Det ger slutligen fler invånare en orsak till att säga upp sin licens, som ju även betalar radio, då information inte anses vara just konsekvensneutral.
Etiketter:
erik fichtelius,
fröslunda,
god morgon världen,
godmorgon världen,
medborgargarde,
migpol,
P1,
pantrarna,
politik,
svpol
onsdag 3 februari 2016
Viralgranskaren och mediehusen
I dagens GP beskrivs hur många svenskar undrade över att Daily Mails rapportering från Mölndal endast kom en del svenskar till del. Tydligen var det inte fullt så skickliga IT-tekniker hos Daily Mail själva som låg bakom.
I slutet av artikeln skriver GP följande;
Ett bra första ställe att kolla, om man stöter på något som verkar väldigt upprörande eller häftigt är för övrigt tidningen Metros Viralgranskaren.
Det är änna lite sött. Vi har nio miljoner invånare, men bara en ackrediterad "viralgranskare". Det är dock inte så märkligt att alla mediahus hänvisar till Jack Werner, då han är extremt skicklig på det han gör. Under alla hans år som "viralgranskare" har han nämligen aldrig lyckats finna en enda vänsterperson på nätet som hatar eller hotar, detta trots att t ex Revolutionära Fronten på Facebook under lång tid redovisade exakt vilka attacker de utfört, och vilka som förtjänade att attackeras.
Dock måste cashen in, och då Jack Werner bor i en trappuppgång i Stockholms innerstad där lägenheterna går för mångmiljonbelopp så ska ju banken ha sitt, och inga mediehus, eller för den del Östblocket på Gärdet, betalar för en rättvis och balanserad bevakning.
I slutet av artikeln skriver GP följande;
Ett bra första ställe att kolla, om man stöter på något som verkar väldigt upprörande eller häftigt är för övrigt tidningen Metros Viralgranskaren.
Det är änna lite sött. Vi har nio miljoner invånare, men bara en ackrediterad "viralgranskare". Det är dock inte så märkligt att alla mediahus hänvisar till Jack Werner, då han är extremt skicklig på det han gör. Under alla hans år som "viralgranskare" har han nämligen aldrig lyckats finna en enda vänsterperson på nätet som hatar eller hotar, detta trots att t ex Revolutionära Fronten på Facebook under lång tid redovisade exakt vilka attacker de utfört, och vilka som förtjänade att attackeras.
Dock måste cashen in, och då Jack Werner bor i en trappuppgång i Stockholms innerstad där lägenheterna går för mångmiljonbelopp så ska ju banken ha sitt, och inga mediehus, eller för den del Östblocket på Gärdet, betalar för en rättvis och balanserad bevakning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)