Hörde precis ett inslag från gårdagen med Dan Kihlström i Kulturnytt. Fantastiskt. Han visste precis vilka som var "verklighetens folk", vad de pysslade med på sin fritid (snickrade såklart) och var som "folk är mest".
(För övrigt är det ett väldigt konstigt uttryck från ett parti som säger sig ha en "personalistisk människosyn", att alla är unika men beroende av gemenskap).
Kihlström skrev poesi och hade poesiböcker hemma, men kunde inte nämna en enda av författarna till någon av dem. När han skulle välja en nu levande svensk poet så lyckades han efter mycket om och men klämma ur sig Tranströmer.
Om det inte var för att jag själv känner kristdemokrater, och vet att de finns av alla sorter, (både såna som föredrar teater framför Ledin, vice versa och både och) så skulle man kunna tro att "verklighetens folk" är sådana som är lika illiterata som Kihlström.
Lyckligtvis är vi alla verkliga, och det oavsett om vi snickrar eller ej. Detta trots att Kd registrerat "verklighetens folk" på sig själva...
