Så har då åter Svenska Kyrkan tagit sig rätten att tränga sig in i mitt hem i form av tidningen Amos, detta trots att jag har ”Nej tack till reklam” på dörren. Förklaringen man ger i tidningen är;
”Tre gånger om året delar vi ut Amos till samtliga hushåll i Göteborg.
…
Själva distributionen är en så kallad oadresserad reklam (ODR). Den får Posten sälja för så kallad icke kommersiell information. Dit hör till exempel information från politiska partier och religiösa organisationer.
Det innebär att att den här typen av information delas ut oavsett om man undanbett sig reklam eller inte.
Många blir glada när tidningen kommer, men vi vet att också att andra blir irriterade. Till er som inte vill ha tidningen ber vi om ursäkt att vi stör och ber er lägga den i pappersåtervinningen.”
Mot detta resonemang kan man resa flera invändningar;
De politiska partierna utnyttjar endast denna ”rättighet” en gång per val, då de delar ut valsedlar och information kring sin politik och sina kandidater.
Inga andra religiösa organisationer använder sig av denna ”rättighet”. (Kanske ser de att religionsfrihet också innebär frihet från religion, och inte bara rätten att utöva den?)
Den sista och viktigaste punkten är dock;
I den kristna traditionen innebär förlåtelse en vilja till att vända om från sina synder, något som Svenska Kyrkan enligt den citerade texten ovan inte har något intresse av.
Mitt budskap blir därför; Nej Svenska Kyrkan, du är inte ursäktad. Vänd om och synda inte mer!
