I Bonnierägda Dagens Nyheter kan man idag läsa en ledare av Amanda Björkman om Danmarks förslag att ta värdesaker från flyktingar för att täcka deras kostnader i landet. Hon skriver;
Det som behövs för ”en rimlig levnadsstandard” får
flyktingarna ha kvar. Vad nu det är. ”Förutom vigselring får asylsökande
också behålla mobiltelefonen”, säger integrationsminister Inger Støjberg (Ekstrabladet 13/11).
Så vad tror regeringen att poliserna ska få för byte när de muddrar flyktingar? Feta sedelklämmor och gamla damers guldhalsband?
Och vad planerar de att göra med de värdesaker de tar? Gå till pantbanken?
Redan i dag ställs även i Sverige krav på den asylsökande som har
tillgångar eller lön att bekosta sitt uppehälle. Men att ta flyktingars
värdesaker – för att de kanske kan komma till pass någon gång i
framtiden – är något helt annat.
Hon avslutar artikeln;
Men det finns en stor skillnad: det syftar främst
till att hantera krisen efter bästa förmåga – inte till att förnedra och
skrämma människor. Bland alla svåra beslut och gråzoner kring vilka
åtgärder som är lämpliga finns ändå en gräns – den mellan det
respektfulla och oanständiga.
På vilken sida den danska regeringen nu befinner sig råder det inga tvivel om.
Naturligtvis följdes artikeln upp på Facebook med kommentarer från både höger och vänster att detta var att jämställa med nazismens konfiskering av judiska värdeföremål under Andra världskriget.
På Facebook-kommenterare ställer jag inga högre krav, däremot på ledarskribenter på Sveriges största morgontidning.
I Sverige har vi en socialtjänstlag som innebär att om man beräknas behöva långvarigt försörjningsstöd (tio månader eller längre) sälja allt de äger som inte går under "en rimlig levnadsstandard". Det innebär att "feta sedelklämmor och gamla damers guldhalsband" ska säljas till juvelerare eller att de får "gå till pantbanken". Har man en bostadsrätt och inte kan bevisa att man behöver den ska den säljas, likaså om du har en bil. Kort sagt; Innan du begär samhällets långvariga stöd ska du själv bevisa att du gjort allt du kan för att lösa din ekonomiska situation.
Och när det gäller gränsen "mellan det respektfulla och oanständiga" bör en ledarskribent på en borgerlig ledarsida vara väl förtrogen med vilken sida den tillhör;
När Alliansen tog över 2006 beslutade statsminister Fredrik Reinfeldt (ja, just han som nu både jobbar och får full fallskärm från Riksdagen) att sjukskrivna och läkare som sjukskrivit dem längre än 300 dagar inte var att lita på. Istället skickades de sjukskrivna över till Socialtjänsten och vilka regler som gäller om man hamnar där i över tio månader har ni redan informerats om.
Vad gäller hänvisning till nazism kan bara konstateras att inget parti Riksdagen idag förespråkar att de som uppbär försörjningsstöd längre än tio månader ska få behålla "feta sedelklämmor eller gamla damers guldhalsband.
Två frågor återstår därför;
För alla riksdagspartier en oanständig och nazistisk politik?
Är Stefan Löfven därmed Sveriges führer?